”Att läsa – men också publicera sig – det är ingen glädje för mig längre.”
Brev till Ilse Aichinger, Paris, 31 december 1960
Redan 1949 hade Celan på Alfred Margul-Sperbers inrådan ivrigt återupptagit kontakten med makarna Claire och Yvan Goll för vilken han före och efter Golls död 1950 kommer att översätta flera dikter. Det blir ett ödesdigert möte för Celan. Claire Goll ska 1960 beskylla honom för plagiat. Skandalen sprider sig genom en väl orkestrerad presskampanj som sakta med säkert förvärrar Celans psykiska tillstånd, ger näring åt hans stigande äckel inför litteraturen och försvagar hans vilja att leva.